Alla inlägg under juli 2007

Av ricardo rodriguez - 14 juli 2007 20:24

Sveriges riksdag och demokratin

Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor som tycker samma saker bestämmer sig för det de vill ändra på. Varje parti har ett sk. politiskt program.
Där står det bland annat vad partiet vill ändra. Alla kan bli medlem i ett parti.  Tidningar, radio och tv är viktiga för demokratin eftersom de skriver och talar om vad politikerna och partierna tycker och gör. I Sverige får vi alltså veta vad som händer i politiken. Vi får också säga vad vi tycker.
Det står skrivet i en av våra grundlagar som heter regeringsformen.


Val till riksdagen

I Sverige väljer folket vilka som ska styra landet. Vart fjärde år väljer vi vilka som ska styra i riksdagen, landstingen och kommunerna. Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor. Det finns 349 politiker i riksdagen. Politikerna i riksdagen kallas ledamöter. Alla svenska medborgare får rösta på vilka de vill ska vara med i riksdagen. För att få rösta ska du ha fyllt arton år.


Hur röstar man?

De flesta röstar i vallokaler på valdagen. Alla partier har olika valsedlar. Du kan kryssa för ett namn på valsedeln. Då kryssar du för den person, som du vill ska komma in i riksdagen. När du röstar stoppar du ned valsedlarna i valkuvert. Det är viktigt att alla kan få rösta. Om du inte kan gå till vallokalen på valdagen kan du rösta i förväg i särskilda lokaler.  Om du är utomlands kan du skicka din röst med posten. Du kan också gå in på en svensk ambassad och lämna in din röst där.    


Vilka får vara med i Riksdagen?

När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått. Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen. I dag finns det sju partier i riksdagen.

Så här många platser har varje parti i riksdagen i dag:
 Socialdemokraterna har 130 platser.
 Moderaterna har 97 platser.
 Centerpartiet har 29 platser.
 Folkpartiet har 28 platser.
 Kristdemokraterna har 24 platser.
 Vänsterpartiet har 22 platser.
 Miljöpartiet har 19 platser.


Vilka får bilda Regering?

När vi vet vilka som får vara med i riksdagen kan vi se vilka som får vara med i regeringen. Regeringen behöver alltid Riksdagens stöd. Därför brukar det parti eller de partier som har fått flest röster till riksdagen också bilda regering. Regeringen styr landet tillsammans med Riksdagen. Om regeringen föreslår nya lagar ska Riksdagen säga ja eller nej till dem. Därför har Riksdagen stor makt. Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgå
om riksdagen tycker att regeringen inte sköter sitt arbete.


 Vad gör Riksdagen?

beslutar om nya lagar ser till att Regeringen sköter sitt arbete, bestämmer om hur statens pengar ska användas, sköter också allt som handlar om Sverige och andra länder. Riksdagen beslutar om nya lagar. Oftast är det Regeringen som vill ha en ny lag eller ändra i en lag som redan finns.
Regeringen lämnar då ett förslag på en ny lag till riksdagen. Regeringens förslag kallas proposition.  Ledamöterna i Riksdagen kan också lämna förslag på nya lagar. Deras förslag kallas motioner. Om regeringen vill ha en ny lag måste de flesta av Riksdagens ledamöter säga ja till lagen. Annars kan det inte bli någon ny lag.


Riksdagen beslutar hur statens pengar ska användas...

På hösten lämnar Regeringen ett förslag till riksdagen på hur staten ska använda sina pengar. Förslaget kallas budgetpropositionen. Riksdagen ska sedan säga vad de tycker om och besluta om budgetpropositionen. Det ska vara klart innan året är slut.


 Så här arbetar Riksdagen

Den mesta tiden arbetar Riksdagen med alla förslag som kommer från Regeringen. Riksdagens ledamöter har femton dagar på sig att säga vad de tycker om ett förslag från Regeringen. Det kallas att motionera.  Utskotten arbetar med Regeringens förslag men för att Riksdagens ledamöter ska kunna arbeta med alla förslag måste de dela på arbetet. Riksdagen delar upp sig i olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna kallas för utskott. Det finns femton utskott. Varje utskott är som en liten riksdag. Sjutton ledamöter från de olika partierna är med i ett utskott. De är uppdelade på samma sätt
som de är i Riksdagen, alltså efter hur många röster varje parti fick i valet. När ett utskott har arbetat klart med ett förslag skriver det ett betänkande.
I betänkandet skriver utskottet hur det tycker att Riksdagen ska besluta.

 Kammaren beslutar

Ledamöterna i Riksdagen har oftast ett par dagar på sig att läsa utskottets betänkande.
Sedan ska ledamöterna diskutera förslaget i kammaren. Kammaren kallas också plenisalen. Plenisalen är det största rum som riksdagen använder. Där har alla Riksdagens ledamöter en egen plats. Alla som vill får lyssna på ledamöterna. Då sitter man på åhörarläktaren. Innan riksdagen röstar ja eller nej till ett förslag ska ledamöterna diskutera förslaget.
Detta gör de särskilt om det handlar om ett viktigt förslag där många kanske tycker olika.
När ledamöterna diskuterar ett förslag i plenisalen kallas det debatt. Debatten är viktig eftersom ingen har fått lyssna när ledamöterna i utskottet har diskuterat. Allt som ledamöterna säger skrivs ned. Det kan man få läsa efteråt om man vill.
Det kallas protokoll. När debatten är klar ska ledamöterna fatta beslut. Det gör de genom att rösta ja eller nej till förslaget. Nu måste alla riksdagens ledamöter rösta. De som inte är i plenisalen måste gå dit. Talmannen frågar ledamöterna i riksdagen om de vill säga ja eller nej till förslaget.
Talmannen är riksdagens ordförande. Om talmannen tycker att de flesta svarade ja säger talmannen att det blir så. Men om någon tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat måste de rösta igen. Då måste de som röstar ja ställa sig upp. Om någon fortfarande tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat kan ledamöterna få trycka på knappar på sina bord. Då lyser lampor på väggen som visar hur ledamöterna röstat. När riksdagen har beslutat skriver talmannen ett brev till regeringen för att tala om hur det gick.


Riksdagen och EU

Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen som samarbetar om jordbruket, miljön, handeln och många andra saker. Ministerrådet beslutar i EU och alla länder i EU måste följa besluten. I ministerrådet arbetar personer från de olika EU-ländernas regeringar. De samlas i den belgiska staden Bryssel.  Ministerrådet ska ofta besluta tillsammans med Europaparlamentet.  Det är som en riksdag. Svenska folket får rösta på vilka från Sverige som ska vara med i Europaparlamentet. Sveriges regering är med och beslutar i ministerrådet. Regeringen måste därför prata med Riksdagens EU-nämnd i förväg. Regeringen måste också berätta för Riksdagen vad som händer i EU. Regeringen skriver ned det en gång om året och ger skriften till riksdagen. Regeringen informerar också Riksdagen efter mycket viktiga möten i EU.


övningar


SO-blogg   Copyright © 2007  


Av ricardo rodriguez - 14 juli 2007 20:16


 

År 7 HT                                   År 7 VT

 

Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re)

Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi)

Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re)

Judendomen (re)                       Kyrkorna (re)

                                    Basnäringar och energi (ge)

   

År 8 HT                                   År 8 HT          

 

Hur Sverige styrs (sh)               Upptäcktstiden (hi)

Islam (re)                                  Regionalgeografi Sydamerika (ge)

Lag och rätt (sh)                       Revolutionerna (hi)

Sekter och New Age (re/sh)     Industrialism, nationalism och imperialism (hi/ge)


   ÅR 9 HT                                  ÅR 9 VT 

Hinduismen (re)                        Första världskriget och mellankrigstiden (hi) Ekonomi (sh)                     Andra världskriget och förintelsen (hi)

Buddismen (re)             Regionalgeogafi USA, Ryssland och OSS-staterna

EU (sh)                                    Nutid/so-projekt (ge/hi/re/sh)


a

b

c


Obs! prel. KALENDARIUM vi åter med ytterligare info

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 13:07

G l a d Mid s o m m a r!



SO-blogg vill önska dig en Glad Midsommar och hoppas att du får ett riktigt långt och soligt sommarlov.

Vi vill även passa på och tacka alla som tog sig tid och deltog i våra omröstningar under v-terminen. Tack vare Er kan vi fortsätta med en blogg "som lever" under varje kapitel/tema!




Med Vänlig Hälsning,

SO-blogg   Copyright © 2007



Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 12:49

försvarslinje och en linje av befästningar som byggdes i Frankrike längs gränsen mot Tyskland och Italien under mellankrigsperioden (1928-1936). "Maginotlinjen" vad tänkt att försvara sig mot länderna ifrån öster bland dessa, mot Tyskland.

Nu hade Frankrike återfått de områden som förlorades i åren mellan 1870-71 -års krig detta ledde till att man fick bygga på nytt med mycket mer moderna fortifikationer.


Maginotlinjen hade många funktioner:

1.försvara sig från Tyskland och säkra en möjligt mobilisering av franska trupper

2.skydda industrin vid dessa områden

3.tvinga ett anfall att gå igenom Belgien eller Schweiz.


Maginotlinjen sträcker sig längs hela den franska gränsen i norr och öster. Längst framme fanns olika utposter som var tänkt att upptäcka ett anfall. Man hade minerat också alla vägar utanför själva Maginot.

Dessutom den komplementerades av ett offantligt nätverk av anti-tankdiken och taggtråd längs hela linjen .

Bakom själva linjen fanns logistisken dvs kommunikations avdelningar, vägar/järnvägar, ammunitionsdepåer och förstås alla baracker.

All verksamhet i Linjen Maginot skedde förstås under jord det fanns flera kilometer av gångar. Inne fanns det också barracker, köksavdelningar, ett lassaret mm. Alla dessa avdelningar fanns nära utgången till fortet.


I fortet använde sig man av olika typer av utkikning, som exempevist av en periskop, med så kallade "sänkbara torn". Dessa torn var rörliga och kunde sänkas ned i själva fortet! Närtornet sänktes ner kunde man bara se själva hatten som var tillverkad i hela 30 cm tjockt stål. I Det fantastiska var också att själva tornet kunde rotera hela 360°!


...



se även Linjen Maginots hemsida!:


Lignet Maginot*





Copyright © MMVII- Vrs-SO-blogg

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 12:48

Datorn Blue Gene/L från IBM kan inte stå på skrivbordet, eftersom den är sex gånger fem meter stor.

Å andra sidan är världens snabbaste dator och kan utföra hela 70,7 biljoner beräkningar i sekunden!

Med superdatorn skall man simulera kärnprovsprängningar i USA. Än så länge är den inte färdigutvecklad, men redan i juni 2007 tror IBM att datorn blivit fem gånger så snabb som nu. Superdatorer är oumbärliga, när forskare till exempel skall utveckla ny medicin eller förutspå klimatförändringar.


källa: The Times

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 12:47

Den romerske filosofen, forfattaren och statsmannen Séneca den yngre föddes i en mäktig familj i staden Córdoba i Hispania (Spanien).

Han gjorde karriär i Rom, där han blev lärare för Nero, romarrikets kejsare.

Séneca hade den moderna världssynen att det är fel att döda någon för underhållnings skull, och han var en av de få av sin tid som kritiserade striderna mellan gladiatorer.

Detta vet man från hans brev som är skrivet cirkus 60 e Kr.

Samtidigt menade Séneca att blodtörsten hos den uppeldade publiken var ett gott exempel på att den psykiska pressen från en folkmassa kan förvandla till och med annars starka individer till tanklösa anhängare.


källa: rapport om Séneca (RR) 2001

Copyright © 2006 - so-redaktionen

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 12:46

några av de stabilaste vindarna på jorden är de östliga passadvingarna runt ekvatorn. De uppstår, när varm luft stiger och driver mot polerna, så att kallare luft kan stömma in på lågt höjd.

På grund av jordens rotation böjs luften av och blir till östliga vindar. På den plats där den nordöstliga och sydostliga passaden möts, finns ett vindstilla bälte, som kallas "intertropiska kovergenszonen".

Passadvingarna täcker ungefär hälften av jordens yta och blåser i ett bälte, som sträcker sig ca 25 grader syd till 25 grader nord. Dessa vindar har under årens lopp gett åtskilliga fartyg vind i seglen över Atlanten.

Norr och söder passaden finns bälten med västanvindar. Dessa uppstår bland annat för att "fylla hål" som skapats av de vindar som flyttat från ekvatorn. Detta bälte är dock långt ifrån lika stabilt som passaden. Lokala förhållanden spelar större roll och vinden kan mycket väl vara östlig i långa perioder.

Förutom globala system finns det talrika regionala vindmönster, till exempel den kalla mistralen genom den franska Rhõnedalen.

källa: Sky News Weather Rapport/

Copyright © 2006 so-redaktionen

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:59

.
åk 7 kläddeSign

måndag: värderingsövningar/instruktioner
tisdag: filmvisning "Designakuten"
onsdag: designproduktion / pumpdesing
torsdag: språkproduktion/studiebesök
fredag: redovisning/utställning

vi från OS-Blogg önskar Er en toppen höstlov! vi ses v45!

Copyright © 2006 - so-blogg.se

Presentation

Omröstning

Har du hemma lågenergilampor?
 ja
 nej
 vet ej

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards