Miljonprogrammet  En miljon utskällda lägenheter...
En miljon nya bostäder byggdes mellan 1965
och 1974. En byggepok som kritiserats hårt för sin
storskalighet och monotoni. Miljonprogrammets hus
är Sveriges mest utskällda.

1965 bestämde Sveriges riksdag att en miljon nya bostäder skulle byggas under den kommande tioårsperioden. Bostadsbristen var enorm och den socialdemokratiska regeringen var hårt ansatt av oppositionen som talade om kösamhälle.

Genom att sätta fart på bostadsbyggandet ville statsminister Tage Erlander och hans regering visa prov på handlingskraft.
Tio år senare kunde dåvarande bostadsminister Ingvar Carlsson konstatera att målet var nått. 1 005 614 nya bostäder hade byggts. Det betyder att nu har vart fjärde svenskt hushåll sin bostad i ett miljonprogramshus.

Att byggprogrammet lyckades skulle kunna beskrivas som en storstilad framgång.
Att ett litet land som Sverige kunde bygga en miljon nya bostäder på tio år och med det radera ut bostadsbristen och höja bostadsstandarden är något som både politiker och byggbransch borde kunna vara stolta över.

Men det är inte i sådana ordalag som miljonprogrammet brukar beskrivas.
Snarare brukar det omtalas som ett gigantiskt misslyckande. En epok i svensk bebyggelsehistoria där både storskala och gråskala varit rättesnöre för fula betongförorter med höghus på mark där all naturlig charm skövlats bort.
Husen byggdes snabbt och rationellt med ny teknik och nya material som många gånger visade sig vara dåliga. Hälften av fönstren i miljonprogramsområdena har antingen bytts ut eller ruttnat. De platta taken visade sig, inte oväntat, läcka och väggisoleringen är ofta under all kritik.

Tre våningar vanligast
Men det finns också gott om exempel på motsatsen, kvalitetsbostäder utan tekniska eller andra problem. Det glöms ofta bort, liksom att miljonprogrammet inte bara var höghus.
En tredjedel var småhus; Staffanstorp i Skåne och Viksjö i Järfälla, nordväst om Stockholm, är exempel på så kallade småhusmattor som rullades ut över terrängen.
Bland flerbostadshusen var trevåningshusen vanligast. I vissa områden gjordes under 80-talet många så kallade ”turn-around”-ombyggnader; i stort sett revs allt utom betongstommen som förvandlades till hus med helt nya utseenden, ofta med då moderna utsmyckningar. Detta som ett led i att rätta till tekniska problem och göra områdena mer attraktiva.

På vissa orter har det fått katastrofala ekonomiska konsekvenser, exempelvis i Haninge, där staten fått gå in och rädda kommunen från ruin.
Nu pågår debatten om att bygga om helt eller bara snygga till.
Ska den ursprungliga arkitekturen ”k-märkas” och i vilken utsträckning ska de boende själva få bestämma hur de vill att husen ska se ut?

TEXT: EVA-MARIA FASTH
och PER JERNBERG

läs även...
Esplanadsystemet...
Projekt vecka 43*

Copyright © 2006 - so-blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar du allt som vi har prublicerat inom SO- BLOGGEN sedan 1 juni 2006!   för Lärare fungerar så att ni kan direkt använda länkarna till din aktuella SO - Bloggen eller om du önskar kan du naturligtvist använda materialet till samtliga e - lek...

first robo league

    s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen? å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?   s. vad är en proposition? t. vad är en motion? y. vad betyder votering? r varför har Riksdagen 349 ledamöter? s. vilka är Riksdagens tre...

Sveriges riksdag och demokratin Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor ...

    År 7 HT                                   År 7 VT   Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re) Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi) Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re) Judendo...