Inlägg publicerade under kategorin samhälle

Av ricardo rodriguez - 10 augusti 2007 10:39



s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen?

å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?


s. vad är en proposition?

t. vad är en motion?

y. vad betyder votering?

r varför har Riksdagen 349 ledamöter?

s. vilka är Riksdagens tre viktigaste uppgifter?


S. vilka är Sveriges fyra grundlagar?

V. vad är Parlamentarism?

E. vad gör ett Departament?

A. vilka uppgifter har kungen.


                 Copyright SO-blogg 2007

Av ricardo rodriguez - 14 juli 2007 20:24

Sveriges riksdag och demokratin

Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor som tycker samma saker bestämmer sig för det de vill ändra på. Varje parti har ett sk. politiskt program.
Där står det bland annat vad partiet vill ändra. Alla kan bli medlem i ett parti.  Tidningar, radio och tv är viktiga för demokratin eftersom de skriver och talar om vad politikerna och partierna tycker och gör. I Sverige får vi alltså veta vad som händer i politiken. Vi får också säga vad vi tycker.
Det står skrivet i en av våra grundlagar som heter regeringsformen.


Val till riksdagen

I Sverige väljer folket vilka som ska styra landet. Vart fjärde år väljer vi vilka som ska styra i riksdagen, landstingen och kommunerna. Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor. Det finns 349 politiker i riksdagen. Politikerna i riksdagen kallas ledamöter. Alla svenska medborgare får rösta på vilka de vill ska vara med i riksdagen. För att få rösta ska du ha fyllt arton år.


Hur röstar man?

De flesta röstar i vallokaler på valdagen. Alla partier har olika valsedlar. Du kan kryssa för ett namn på valsedeln. Då kryssar du för den person, som du vill ska komma in i riksdagen. När du röstar stoppar du ned valsedlarna i valkuvert. Det är viktigt att alla kan få rösta. Om du inte kan gå till vallokalen på valdagen kan du rösta i förväg i särskilda lokaler.  Om du är utomlands kan du skicka din röst med posten. Du kan också gå in på en svensk ambassad och lämna in din röst där.    


Vilka får vara med i Riksdagen?

När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått. Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen. I dag finns det sju partier i riksdagen.

Så här många platser har varje parti i riksdagen i dag:
 Socialdemokraterna har 130 platser.
 Moderaterna har 97 platser.
 Centerpartiet har 29 platser.
 Folkpartiet har 28 platser.
 Kristdemokraterna har 24 platser.
 Vänsterpartiet har 22 platser.
 Miljöpartiet har 19 platser.


Vilka får bilda Regering?

När vi vet vilka som får vara med i riksdagen kan vi se vilka som får vara med i regeringen. Regeringen behöver alltid Riksdagens stöd. Därför brukar det parti eller de partier som har fått flest röster till riksdagen också bilda regering. Regeringen styr landet tillsammans med Riksdagen. Om regeringen föreslår nya lagar ska Riksdagen säga ja eller nej till dem. Därför har Riksdagen stor makt. Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgå
om riksdagen tycker att regeringen inte sköter sitt arbete.


 Vad gör Riksdagen?

beslutar om nya lagar ser till att Regeringen sköter sitt arbete, bestämmer om hur statens pengar ska användas, sköter också allt som handlar om Sverige och andra länder. Riksdagen beslutar om nya lagar. Oftast är det Regeringen som vill ha en ny lag eller ändra i en lag som redan finns.
Regeringen lämnar då ett förslag på en ny lag till riksdagen. Regeringens förslag kallas proposition.  Ledamöterna i Riksdagen kan också lämna förslag på nya lagar. Deras förslag kallas motioner. Om regeringen vill ha en ny lag måste de flesta av Riksdagens ledamöter säga ja till lagen. Annars kan det inte bli någon ny lag.


Riksdagen beslutar hur statens pengar ska användas...

På hösten lämnar Regeringen ett förslag till riksdagen på hur staten ska använda sina pengar. Förslaget kallas budgetpropositionen. Riksdagen ska sedan säga vad de tycker om och besluta om budgetpropositionen. Det ska vara klart innan året är slut.


 Så här arbetar Riksdagen

Den mesta tiden arbetar Riksdagen med alla förslag som kommer från Regeringen. Riksdagens ledamöter har femton dagar på sig att säga vad de tycker om ett förslag från Regeringen. Det kallas att motionera.  Utskotten arbetar med Regeringens förslag men för att Riksdagens ledamöter ska kunna arbeta med alla förslag måste de dela på arbetet. Riksdagen delar upp sig i olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna kallas för utskott. Det finns femton utskott. Varje utskott är som en liten riksdag. Sjutton ledamöter från de olika partierna är med i ett utskott. De är uppdelade på samma sätt
som de är i Riksdagen, alltså efter hur många röster varje parti fick i valet. När ett utskott har arbetat klart med ett förslag skriver det ett betänkande.
I betänkandet skriver utskottet hur det tycker att Riksdagen ska besluta.

 Kammaren beslutar

Ledamöterna i Riksdagen har oftast ett par dagar på sig att läsa utskottets betänkande.
Sedan ska ledamöterna diskutera förslaget i kammaren. Kammaren kallas också plenisalen. Plenisalen är det största rum som riksdagen använder. Där har alla Riksdagens ledamöter en egen plats. Alla som vill får lyssna på ledamöterna. Då sitter man på åhörarläktaren. Innan riksdagen röstar ja eller nej till ett förslag ska ledamöterna diskutera förslaget.
Detta gör de särskilt om det handlar om ett viktigt förslag där många kanske tycker olika.
När ledamöterna diskuterar ett förslag i plenisalen kallas det debatt. Debatten är viktig eftersom ingen har fått lyssna när ledamöterna i utskottet har diskuterat. Allt som ledamöterna säger skrivs ned. Det kan man få läsa efteråt om man vill.
Det kallas protokoll. När debatten är klar ska ledamöterna fatta beslut. Det gör de genom att rösta ja eller nej till förslaget. Nu måste alla riksdagens ledamöter rösta. De som inte är i plenisalen måste gå dit. Talmannen frågar ledamöterna i riksdagen om de vill säga ja eller nej till förslaget.
Talmannen är riksdagens ordförande. Om talmannen tycker att de flesta svarade ja säger talmannen att det blir så. Men om någon tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat måste de rösta igen. Då måste de som röstar ja ställa sig upp. Om någon fortfarande tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat kan ledamöterna få trycka på knappar på sina bord. Då lyser lampor på väggen som visar hur ledamöterna röstat. När riksdagen har beslutat skriver talmannen ett brev till regeringen för att tala om hur det gick.


Riksdagen och EU

Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen som samarbetar om jordbruket, miljön, handeln och många andra saker. Ministerrådet beslutar i EU och alla länder i EU måste följa besluten. I ministerrådet arbetar personer från de olika EU-ländernas regeringar. De samlas i den belgiska staden Bryssel.  Ministerrådet ska ofta besluta tillsammans med Europaparlamentet.  Det är som en riksdag. Svenska folket får rösta på vilka från Sverige som ska vara med i Europaparlamentet. Sveriges regering är med och beslutar i ministerrådet. Regeringen måste därför prata med Riksdagens EU-nämnd i förväg. Regeringen måste också berätta för Riksdagen vad som händer i EU. Regeringen skriver ned det en gång om året och ger skriften till riksdagen. Regeringen informerar också Riksdagen efter mycket viktiga möten i EU.


övningar


SO-blogg   Copyright © 2007  


Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 12:48

Datorn Blue Gene/L från IBM kan inte stå på skrivbordet, eftersom den är sex gånger fem meter stor.

Å andra sidan är världens snabbaste dator och kan utföra hela 70,7 biljoner beräkningar i sekunden!

Med superdatorn skall man simulera kärnprovsprängningar i USA. Än så länge är den inte färdigutvecklad, men redan i juni 2007 tror IBM att datorn blivit fem gånger så snabb som nu. Superdatorer är oumbärliga, när forskare till exempel skall utveckla ny medicin eller förutspå klimatförändringar.


källa: The Times

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:59

.
åk 7 kläddeSign

måndag: värderingsövningar/instruktioner
tisdag: filmvisning "Designakuten"
onsdag: designproduktion / pumpdesing
torsdag: språkproduktion/studiebesök
fredag: redovisning/utställning

vi från OS-Blogg önskar Er en toppen höstlov! vi ses v45!

Copyright © 2006 - so-blogg.se

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:52

Valtermer ordlistaAllmänna val
Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige hålls vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet hålls på våren vart femte år. Se även folkomröstning.

Ambassad
Svenska ambassader har bl.a till uppgift att ta till vara svenska intressen och hjälpa svenskar, som befinner sig utomlands. Vid val kan man rösta på drygt 80 ambassader över hela världen. Ambassader finns som regel i huvudstäder. I andra större städer har Sverige konsulat. Rösterna skickas till Sverige och räknas där.

Anmälda kandidater
Det finns en möjlighet för partier att när de beställer valsedlar ange att kandidaterna ska vara anmälda enligt en viss paragraf i vallagen. Det medför att bara de kandidater som anmälts och vars namn finns på tryckta valsedlar kan väljas in för partiet. Väljarna kan inte lägga till kandidatnamn på valsedlarna. Det står ovanför kandidatnamnen på en valsedel om kandidaterna är anmälda.

Blank röstsedel
Den som inte vill rösta på något svarsalternativ i folkomröstningen kan rösta blankt. Det står då "Blank röstsedel" tryckt mitt på röstsedeln.

Blank valsedel
En blank valsedel innehåller vare sig partibeteckning eller kandidatnamn. På en sådan blank valsedel kan väljaren skriva en partibeteckning. Det blir då en giltig röst på partiet. Om man röstar med en blank valsedel utan att skriva någon partibeteckning är valsedeln ogiltig. Antalet valsedlar som är ogiltiga för att de saknar partibeteckning (blanka) och antalet valsedlar som är ogiltiga av annan anledning redovisas i valresultatet. De allra flesta ogiltiga valsedlarna är blanka.

Brevröst
Rösten skickas från utlandet med post som ett vanligt brev. Väljaren behöver inte besöka någon myndighet som tar emot rösten. Den som vill brevrösta lägger sin röst i ett valkuvert. Valkuvertet läggs inför två vittnen ner i ett ytterkuvert. Väljaren skriver sitt namn på ytterkuvertet och vittnena intygar att den som röstat gjort det av egen fri vilja. Rösten samt röstkortet eller ett särskilt adresskort läggs i ett särskilt fönsterkuvert som väljaren själv kan lägga i en brevlåda. Man kan brevrösta från utlandet var man än befinner sig. Material för brevröstning kommer finns hos Valmyndigheten, på ambassader och konsulat samt hos kommunerna och länsstyrelserna.

Budröst
Den som har något funktionshinder, är gammal eller sjuk eller är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt och därför inte kan ta sig till vallokalen och rösta kan få hjälp av ett bud. Väljaren gör själv i ordning sin röst med ett vittne och budet närvarande. Man måste använda ett speciellt ytterkuvert när man budröstar. Make, sambo, partner, barn och vårdare är några av dem som kan vara bud. Även en lantbrevbärare kan vara bud.


Demokrati
I en demokrati styrs landet av representanter, som har utsetts i allmänna val.

Ersättare
De som väljs in i riksdagen eller kommun- och landstingsfullmäktige kallas ledamöter. För att deras platser inte ska stå tomma om de är sjuka eller av annan anledning inte kan vara med på sammanträden utses också ersättare.

Extra val
Mellan ordinarie val kan regeringen utlysa extra val. Extra val ska också hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska hållas inom tre månader.


Fasta mandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Av riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat. För att alla delar av landet ska få tillsätta någon riksdagsledamot är landet indelat i 29 valkretsar. Före valet bestäms hur många mandat av de 310 fasta som varje valkrets ska få. Antalet mandat per valkrets bestäms i relation till antalet röstberättigade i varje valkrets. Vid val till landstingsfullmäktige är de fasta mandaten 9/10 av samtliga mandat. Vid val till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet är alla mandat fasta.

Folkbokföring
Hos Skatteverket förs register över alla som är bosatta i Sverige.

Folkomröstning
Riksdagen beslutar om en rådgivande folkomröstning ska hållas i hela landet. Sverige har haft sex sådana. Riksdagen kan också besluta om folkomröstning om vilande grundlagsförslag i samband med allmänt val. Sverige har inte haft någon sådan omröstning. En kommun eller ett landsting kan också ha folkomröstning i en viss fråga.

Fyraprocentsspärr
Endast de partier som har fått minst 4 % av de giltiga rösterna i hela landet, eller minst 12 % i en valkrets får delta i fördelningen av mandat mellan partierna i riksdagsvalet. Se även Spärrar.

Förtidsröstning
Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg. Det går att rösta i röstningslokaler som kan vara t.ex bibliotek, kommunkontor, sjukhus och andra vårdinrättningar samt svenska ambassader och konsulat. Det går också att brevrösta från utlandet.


Heltalsmetoden
En metod för att utse ledamöter och ersättare som inte valts på personröster. Man ordnar då valsedlarna efter vilket kandidatnamn som står överst på valsedeln om man bortser från de kandidater, som redan blivit valda på personröster. Den kandidat som fått flest röster (= högsta jämförelsetalet) får mandatet. Vid nästa beräkning bortser man från den som valts och sorterar valsedlarna på nytt efter vilka namn som nu står överst. Om alla valsedlar har samma förstanamn får man den kandidatens jämförelsetal genom att dela röstetalet med 2. I följande beräkningar delas röstetalet med 3, 4, 5 osv.

Hjälp att rösta
Den som inte själv kan stoppa valsedeln i valkuvertet kan få hjälp vid röstningen. En av röstmottagarna eller någon som väljaren har med sig får hjälpa till bakom valskärmen. För synskadade finns särskilda kuvert som innehåller valsedlar och med partiets namn i punktskrift på kuvertet. När väljaren valt parti ska valsedeln tas ur punktskriftskuvertet och läggas i ett valkuvert.
Identitetshandling, se Legitimation

Jämkade uddatalsmetoden
Metoden används när antalet mandat fördelas mellan partier. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv.


Kandidater
De personer som partierna satt upp på sina valsedlar.
Kommun
Det geografiska område i varje län, där kommunfullmäktige har det politiska ansvaret.
Kommunfullmäktige
I varje kommun finns ett politiskt organ, kommunfullmäktige, som har till uppgift att besluta i alla viktiga principärenden i kommunen. Fullmäktige beslutar t.ex om kommunalskattens storlek, om målsättningen för arbetet inom skolor, vård och omsorg. Vid val till kommunfullmäktige bestämmer väljarna vilka partier och vilka personer, som ska sitta i fullmäktige.

Konsulat
I vissa länder har Sverige konsulat och generalkonsulat. De ska på samma sätt som ambassaderna ge svenska medborgare hjälp i utlandet. Vissa konsulat ordnar röstmottagning vid val.

Kostnader
Kostnaderna för allmänna val och landsomfattande folkomröstningar betalas av
• staten (valdatasystemet, valsedlar, röstlängder, röstkort, kuvert, information, förtidsröstning, slutlig rösträkning m.m.)
• kommunerna (vallokaler, röstmottagare, rösträkning m.m.)
Partierna svarar själva (eller via statligt och kommunalt partistöd) för sin information och sina kampanjer.
Kungörelse
Innebär att något görs känt. En del beslut som fattas av myndigheter måste annonseras i de mest spridda tidningarna. Därigenom får medborgarna reda på besluten och kan klaga över ett beslut som de inte tycker är bra. Resultatet av riksdagsvalet annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. När länsstyrelserna har räknat valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige annonseras besluten genom att protokoll över resultatet läggs fram i rösträkningslokalen.

Kvalifikationsdag för rösträtt
Det är uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen, som avgör om en person ska tas med i röstlängden dvs. ges rösträtt och var han/hon ska rösta.


Landsting
Det geografiska område i varje län, där landstingsfullmäktige har det politiska ansvaret. Gotlands län saknar landsting och där har kommunen övertagit landstingets uppgifter.

Landstingsfullmäktige
I varje län (utom Gotland) finns ett politiskt organ, landstingsfullmäktige, som har som viktigaste uppgift att sköta hälso- och sjukvården. Andra uppgifter är vårdutbildning och kultur. Kollektivtrafik inom ett län sköts som regel gemensamt av kommunerna och landstinget.

Lantbrevbärare
En lantbrevbärare hos Posten AB kan fungera som bud för väljare. Lantbrevbäraren lämnar in rösten till en kommunal röstningslokal.

Ledamöter
Ledamöter väljs in i riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige som folkets representanter. I Europaparlamentet kallas de företrädare. För ledamöter väljs också ersättare som kan tjänstgöra tillfälligt om en ledamot inte kan delta när beslut ska fattas. En ersättare utses till ny ledamot/företrädare när någon avgår.

Legitimation
Numera måste man visa en id-handling för att få rösta (om man inte är känd av röstmottagarna). Den som inte har någon id-handling kan låta någon annan person styrka identiteten.

Lottning
Om det vid fördelningen av mandat mellan eller inom partierna uppstår en situation där två eller flera partier eller två eller flera personer får lika röstetal sker lottning om vem som ska ha mandatet.

Länsstyrelse
Länsstyrelsen är den myndighet som inom varje län dvs. regionalt, ansvarar för valen. Den har bl.a till uppgift att ta emot partiernas beställningar av valsedlar och att efter valet genomföra den slutliga rösträkningen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ge kommunerna inom länet utbildning och information, så att valen kan genomföras på rätt sätt.


Mandat
Den plats eller de platser, som ett parti får när ett val räknats samman. Se Fasta mandat och Utjämningsmandat.
Mandatfördelning inom ett parti
När man vet hur många mandat ett parti har fått vid mandatfördelningen mellan partier ska ledamöter och ersättare utses. I första hand utses de kandidater som fått så stort antal personröster att det motsvarar spärren som gäller för inval på personröster. Därefter utses ledamöter med den s.k heltalsmetoden.

Mandatfördelning mellan partier
När rösterna räknats ihop för varje parti fördelas mandaten mellan partierna. Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet gäller vissa spärrar. Spärren innebär att det bara är partier som klarat spärren, som får delta i fördelningen. Vid fördelningen används den s.k jämkade uddatalsmetoden.

Markering i röstlängd
I samband med att röstmottagarna godkänner väljarens röst och stoppar valkuvertet i valurnan gör de en markering i röstlängden att personen har röstat.

Namnvalsedel
En valsedel där det utom partiets namn också finns kandidatnamn.


Offentlighet
All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på s.k offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.
Ogiltig röst, se även underkänd röst
En röst ska underkännas om den inte uppfyller alla de villkor, som vallagen kräver. Det gäller både kuvert och valsedlar. En valsedel måste ha en partibeteckning överst, om den ska räknas som giltig.

Omval
Ett valresultatet kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Nämnden kan besluta att valet ska göras om. Om en myndighet, som ska förbereda och genomföra valet, inte följt de bestämmelser som gäller i vallagen och det har påverkat utgången av valet ska valet göras om. Om felet kan rättas på annat sätt t.ex genom att valet räknas en gång till kan Valprövningsnämnden besluta att så ska ske.

Onsdagsräkningen
Onsdagen efter valdagen räknar valnämnden alla röster, som inte kunnat sändas ut till valdistrikten under söndagen. Det är främst röster som skickats från utlandet och förtidströster som tagits emot på valdagen.

Ortstidning
Ortstidning är en tidning som har en viss storlek på upplagan i förhållande till antalet invånare på en ort. Vissa beslut inom valområdet ska kungöras dvs annonseras i en ortstidning.


Parti
Ett parti är en grupp av väljare, som i valet röstar på samma partibeteckning. Vid en landsomfattande folkomröstning kan speciella kampanjorganisationer bildas, som då arbetar med eller i stället för partierna.

Partibeteckning
Partibeteckning är det namn som står överst på valsedlarna, som ett parti går till val med.

Partistöd
Ekonomiskt bidrag till partier. Partier som har mandat i riksdagen får dels partistöd per mandat och dels kanslistöd. Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag till partier, som finns representerade i respektive fullmäktige.

Partivalsedel
På partivalsedlar finns partibeteckningen tryckt men det finns inga kandidatnamn. Sådana valsedlar används oftast på utlandsmyndigheter, eftersom det är omöjligt att där ha alla namnvalsedlar för de olika valen.

Personligt röstetal
Det antal personröster, som en kandidat har fått i en valkrets.

Personröstning
Personröstning är den möjlighet en väljare har att påverka vilka kandidater, som ska bli valda för partiet. När man personröstar sätter man på valsedeln ett kryss i rutan framför den kandidat man helst vill se invald.
Post- och Inrikes Tidningar
Den officiella tidning, där myndigheter sätter in sina kungörelser och på det sättet annonserar att t.ex ett visst beslut har fattats.

Poströstning
Se Förtidsröstning.

Proportionellt valsätt
Valsystemet i vårt land är proportionellt. Det innebär att antalet valda för de olika partierna så gott det är möjligt ska svara mot hur stor andel av rösterna som respektive parti fått. Reglerna om utjämningsmandat i riksdagen och landstinget finns för att proportionaliteten ska bli så noggrann som möjligt.

Protokoll
När valresultaten räknats fram av länsstyrelsen eller Valmyndigheten fastställs resultatet i ett protokoll, som undertecknas och bevaras för framtiden. Till protokollet finns bilagor som visar partiernas och kandidaternas röstetal och vilka som blev valda. Vid en folkomröstning visas antalet röster för varje svarsalternativ, antalet blanka och antalet ogiltiga röster.


Registrerad partibeteckning
Ett parti kan begära att få sin partibeteckning registrerad för ett visst val. Om Valmyndigheten beslutar att registrera den kan partiet vid valet anmäla samtliga sina kandidater. Därmed kan man hindra att någon som inte tillhör partiet använder partibeteckningen.

Riksdagen
Riksdagen, som består av 349 ledamöter är den högsta beslutande församlingen i landet.

Riksdagsvalkrets
Vid riksdagsval finns 29 valkretsar. Varje län utgör en riksdagsvalkrets med undantag av Stockholms, Skåne och Västra Götalands län, som är uppdelade i flera valkretsar.

Röst
En avlämnad röst är en valsedel som är giltig för ett visst parti. En blank valsedel räknas vid val som en ogiltig röst. Vid en folkomröstning är röstsedlar för svarsalternativen giltiga. En blank röstsedel räknas där som en giltig röst.

Röstberättigad
En person, som har tagits upp i röstlängden och därmed har rätt att rösta i ett val.

Röstkort
Röstkortet visar att man har rösträtt, i vilket valdistrikt vallokalen ligger, adressen dit och vilken tid den har öppet för röstning. Man kan få ett nytt röstkort om man begär det. Nytt röstkort skickas också ut om en uppgift i röstlängden har rättats.

Röstlängd
En förteckning som innehåller alla personer som är röstberättigade.

Röstningslokal
Röstningslokalerna är de lokaler, förutom vallokaler, där röster tas emot, t.ex ett kommunkontor eller ett bibliotek. I röstningslokalerna räknas inga röster – de transporteras till en vallokal eller till valnämnden.

Röstmottagare
De personer som tar emot röster i vallokaler eller röstningslokaler. De utses av kommunens valnämnd.
Rösträkning
När vallokalerna har avslutat röstmottagningen på valdagen töms valurnan och rösträkningen börjar. Då sorteras och räknas valsedlarna för varje parti och också ogiltiga valsedlar.

Rösträtt
Röstberättigad vid riksdags-, landstingsfullmäktig- och kommunfullmäktigvalen är svensk medborgare som
• fyller 18 år senast på valdagen
• är upptagen i röstlängd.
Utländska medborgare har rösträtt vid landstings- och kommunfullmäktigvalen om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Denna treårsgräns gäller dock inte för medborgare i Europeiska Unionen (unionsmedborgare) eller i Island och Norge.

Röstsedlar
Vid folkomröstningen 2003 hade röstsedlarna frågan "Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?" Röstsedlarna hade svaret "Ja" respektive "Nej". Det fanns också en blank röstsedel. På alla röstsedlar stod det "Folkomröstning" överst.


Sjukhus
Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar.

Slutlig rösträkning
Vid den slutliga sammanräkningen, som görs av länsstyrelsen, fattas beslut om valresultatet. Då utses ledamöter och ersättare i kommun- och landstingsfullmäktige av länsstyrelsen. Vid riksdagsval och val till Europaparlamentet är det Valmyndigheten som utser ledamöter/företrädare och ersättare. Valmyndigheten framställer resultatet vid en landsomfattande folkomröstning.

Spärrar
Vallagen har regler om spärrar dels vid fördelningen av mandat mellan partierna dels för inval med hjälp av personröster. Partierna får delta i fördelningen av mandat mellan partier vid val till
• riksdagen, om de har fått minst 4 % av de godkända rösterna i hela landet. Ett parti, som fått färre röster men minst 12 % av godkända röster i en riksdagsvalkrets får delta i fördelningen av de fasta mandaten i den kretsen,
• Europaparlamentet, om de har fått minst 4 % av godkända röster i hela landet,
• landstingsfullmäktige, om de har fått minst 3 % av godkända röster i hela landstinget.
För att bli vald på personröster måste en kandidat få personröster som motsvarar i riksdagsvalet minst 8 procent av partiets röster i valkretsen, i övriga val minst 5 procent av partiets röster i valkretsen (dock minst 100 röster i landstingsfullmäktigval och minst 50 röster i kommunfullmäktigval).

Strykning av kandidatnamn
Det har ingen betydelse om väljaren på valsedeln har strukit över ett eller flera namn på kandidater, som han/hon inte vill se invalda. Vid rösträkningen bryr man sig inte om strykningar. Kandidaterna räknas som om strykningarna inte finns.

Svarsalternativ
Vid en folkomröstning ställs en fråga till folket som ska besvaras med att en röstsedel lämnas. Samtidigt med frågan har det bestämts vilka svarsalternativen är.

Säkerhet
Det är av stor betydelse att valen är fria och hemliga och att valsystemet är byggt med extra stora krav på säkerhet. Målet är att valen sker på ett säkert och trovärdigt sätt, som ger legitimitet åt dem och stärker demokratin.


Underkänd röst
Ett valkuvert underkänns om det innehåller mer än en valsedel, något annat än en valsedel eller är tomt. En valsedel underkänns om den saknar partibeteckning (blank) eller har mer än en partibeteckning. Vid en folkomröstning är blanka röstsedlar giltiga röster.

Utjämningsmandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. För att få proportionalitet fördelas utjämningsmandaten mellan partierna och valkretsarna i den slutliga rösträkningen.

Utlandsröst
En röst som tagits emot på svensk ambassad eller svenskt konsulat.

Utlandssvensk
En svensk medborgare, som inte är folkbokförd i Sverige. För att kunna tas med i röstlängd måste en utlandssvensk någon gång i sitt liv ha varit folkbokförd i Sverige.


Valbarhet
Att fylla kraven på att bli vald. I Sverige uppfyller den som har rösträtt också kraven för att kunna väljas in.
Valdistrikt
Varje kommun är indelad i geografiska röstningsområden, valdistrikt, där det finns en vallokal. I ett medelstort valdistrikt finns 1200-1800 personer med i röstlängden.

Valhemlighet
Rösten är hemlig och man kan inte tvingas att uppge vad man röstat på. Valet är också ordnat på ett sådant sätt att de som tar emot röster eller arbetar med valet inte kan ta reda på vilket parti man röstat på.

Valkrets
Valkrets är ett geografiskt område, som det utses ledamöter och ersättare för. Det finns tre typer av valkretsar: riksdagsvalkrets, landstingsvalkrets och kommunvalkrets. Mindre kommuner behöver inte vara indelade i kretsar. Vid val till Europaparlamentet är hela landet en valkrets.

Valkuvert
Det kuvert som valsedeln ska läggas in i när man röstar.

Vallagen
Den lag som bestämmer hur valet ska organiseras, vid vilka tidpunkter olika förberedelser ska ske och efter vilka regler rösterna ska räknas och bedömas. För landsomfattande folkomröstningar finns särskilda lagar.

Vallokal
Den lokal i varje valdistrikt, där röstmottagarna på valdagen tar emot röster från de väljare, som finns med i röstlängden för det valdistriktet.

Vallokalsundersökningar (exit polls)
I vissa i förväg utvalda vallokaler får väljarna när de kommer ut efter att ha röstat svara på en enkät om bl.a hur de röstat. Det är Sveriges Television, andra medier eller företag som sysslar med marknadsundersökningar som gör utfrågningarna och samlar in resultaten.

Valmyndigheten
Valmyndigheten är den statliga myndighet, som på central nivå planerar och samordnar val i hela landet.

Valnämnd
Valnämnden är den myndighet, som i varje kommun ansvarar för att valen kan hållas. Valnämnden fattar beslut om bl.a vallokaler och röstmottagare.

Valområde
Valområdet är det område som valet gäller. Vid val till riksdagen är valområdet hela riket, vid landstingsval är valområdet ett landsting och är det ett val till en kommun så är kommunen valområdet.

Valprövningsnämnden
Valresultat och andra beslut i valfrågor som fattas av länsstyrelserna eller Valmyndigheten kan överklagas till Valprövningsnämnden. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden får inte vara riksdagsledamot.

Valskärm
En skärm som väljaren kan gå bakom för att kunna rösta utan att någon ser på.

Valurna
Den behållare, vanligtvis av trä, som valförrättarna stoppar ner valkuverten i.

Vittne
Vittne intygar att väljaren gjort i ordning rösten (en budröst eller en brevröst) av egen fri vilja.

Vårdinrättningar
Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar t.ex ålderdomshem och servicehus.

Väljare
Den som röstar.

Ytterkuvert
För att rösta med brev eller bud behövs ett särskilt ytterkuvert.

Ångerröst
Den som röstat i förväg i en röstningslokal kan ändå rösta i sin vallokal på valdagen. Förtidsrösten blir då underkänd.

Öppettid
Normalt är vallokaler öppna från 08.00-20.00 Om ett valdistrikt inte har så många som är röstberättigade kan vallokalen vara stängd under en del av dagen.

Överklagande av val
Valresultaten kan överklagas till Valprövningsnämnden.



källa// "valtermer-val2006"

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:35

Resultat av skolvaletHär följer röstutfallet från skolvalet på VRs Djursholm 2006...


Antalet röster: 349


Moderata samlingspartiet: 241 (69,1%)

Folkpartiet: 28 (8,0%)

Sverigedemokraterna: 26 (7,4%)

Miljöpartiet: 10 (2,9%)

Kristdemokraterna: 8 (2,3%)

Vänsterpartiet: 5 (1,4%)

Centern: 4 (1,1%)

Socialdemokraterna: 4 (1.1%)

Blanka röster: 5 (1,4%)

Ogiltiga röster: 2 (0,6%)

Övriga partier: 16 (4,6%) som fördelas så här...


Osynliga partiet: 3

Unika partiet: 3

Feministiskt initiativ: 2

Kalle Anka-partiet: 2

Christian Schwinghammer-partiet: 2

SKP - Sveriges kommunistiska parti: 1

Glamourpartiet: 1

Frank Zappa-partiet: 1

Låna mig en ful bil-partiet: 1



Dessa resultat är inrapporterade till UngtVal 2006 i går fredag (15/9) och vi är således med i den officiella statistiken. Bara fyra år kvar till nästa gång...


Mvh,

Christian
Copyright © 2006 - SO-blogg VRs-Djursholm



Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:20

 Målbeskriv Ekonomi Godkänd ·                     Veta vad Brutto-, nettolön samt disponibel inkomst är·                     Skillnaden mellan direkta och indirekta skatter·                     Vilka olika typer av direkta skatter som finns·                     Vilka olika typer av sparande som finns·                     Samhällets produktionsresurser·                     Produktionsfaktorer·                     Vad BNP är för mått·                     Känna till och kunna specifika ord.  Väl Godkänd ·                     Kriterier för G samt·                     Olika typer av produktion·                     Inflation och deflation·                     Redogöra för det ekonomiska kretsloppet  Mycket väl Godkänd ·                     Kriterier för G och VG men kunnna redogöra mer på djupet om varje punkt·                     Resonera hur samhällets ekonomi styr utufrån politiska beslut och vad det får för konsekvenser för individen och samhället i stort.Copyright © 2007 - SO-blogg. JK  

Av ricardo rodriguez - 8 juli 2007 11:17

Mitt parti läxanNu är det din tur att få som du vill!

Du ska hitta på ett eget parti som tycker precis som du.
Först ska du skriva:
1. vad ditt parti står för
2. vad är viktigt för dig

Du måste öva hemma på att prata om ditt parti.

Svara på de här frågorna nedan!
Skriv svaren (det blir ditt val manifest).
Sedan kan du börja öva på att tala!

• Vad heter ditt parti?
• Hur ska det bli lugnare i skolan?
• Ska det finnas betyg? Hur ska betygen vara?
• Hur vill ditt parti göra för att miljön ska bli
• bättre?
• Vilken symbol har ditt parti?
• Vad är det första du skulle bestämma när du får
makten i Sverige?
• Varför ska man rösta på dig/Er?

Läxa:
Obs! vi skall jobba med detta i klassrummet. Men förbered detta innan du kommer till lektionen så att du vet på ett ungefär hur/vad du skall jobba i morgon med det.

lite mer detaljer...

• Uppgiften går ut på att bilda ett parti- ni ska vara politiker och ge förslag på hur man ska kunna förbättra skolan.

Partiets åsikter ska vara demokratiska
och grundas på demokratiska rättigheter- men ej kränka någon.

1. Ni ska skriva ett partiprogram där era åsikter ska framträda tydligt:

• Partiet måste föra fram minst fyra (4) frågor.
• Frågorna skall leda till förbättringar av
skolan.
• Ni ska även ge förslag på hur de ska kunna genomföras, här krävs tanke och idérikedom. Tänk rimliga lösningar!!

2. Gruppen ska välja ett passande namn på partiet- ett seriöst namn.

3. Gruppen ska skapa partiprogram och till detta behöver partiet en symbol/logga för att kunna genomföra valprocessen.
Det är viktigt att ha ett genomtänkt och snyggt/tydlig symbol/logga för att locka väljare att rösta på er!

Att tänka på vid skapandet av symbol/logga:

• Vad symboliserar loggan?
• Vad vill ni att väljarna ska tänka när de ser Er logga?
• Vad vill ert parti med ert budskap?
• Vilken målgrupp (vilka personer) riktar ni er till?

Lycka till! Vi ses i morgon!



Copyright © 2006 - so-blogg

Presentation

Omröstning

Har du hemma lågenergilampor?
 ja
 nej
 vet ej

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2008
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards